Som de flesta andra skolformer så har även yrkeshögskolan uttryck som definierar utbildningsformen. Till exempel så heter det inte elev, utan studerande. En elev går i grundskolan, eller på gymnasiet. Själva skolan kallas anordnare och kursplanen styr innehållet i kursen. 

Här har vi samlat flera av de begrepp som vi ofta stöter på.
Saknar du något? Tipsa gärna så fyller vi på!

 

Anordnare – den som fått beviljat att starta och driva en yrkeshögskoleutbildning.

 

Ansökan –ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning. Myndigheten beviljar årligen nya och/eller omsökta utbildningar som startar följande höst.

 

Betygsättning – efter genomförd och examinerad kurs ska studerande betygsättas. Betygen som finns är IG, G och VG, eller alternativt streck ifall man inte deltagit tillräckligt för att ens bli underkänd på kursen och på så sätt få IG.

 

Behörighetsförklara – den så kallade 20-procentsregeln innebär att det finns en möjlighet för anordnare att anta studerande genom att behörighetsförklara en sökande som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen leder till trots att hen inte uppfyller behörighetskraven. Dock får inte fler än 20% av de studerande antas på denna grund.

 

Distansutbildning – gränsen mellan studieformerna bunden eller distans är inte helt klar. I anvisningarna för ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning definieras distans som att huvuddelen av utbildningen inte genomförs på utbildningsorten och att den studerande kan genomföra merparten av utbildningen på annan plats än i utbildningsanordnarens lokaler. Idén är att erbjuda en flexibel utbildningsform som ger studerande i olika livsituationer möjlighet att fortbilda sig genom att ta del av undervisning och kurser oberoende av dennes förutsättningar.

 

Examinering –  hur kursen kunskapsprövas och vad de studerande ska kunna för att bli godkända står angivet i kursplanen.

 

Kursplan – kursens styrdokument som fastställts av ledningsgruppen för utbildningen. Här har mål och innehåll från utbildningsplanen konkretiserats och betygskriterier lagst till. Behöver förändringar göras i en kursplan så måste detta godkännas av utbildningens ledningsgrupp.

 

Ledningsgrupp –För varje utbildning finns en ledningsgrupp. Tanken är att den ska vara en blandning av personer med olika bakgrund från branschen. I ledningsgruppen ingår även utbildningsledare och en studeranderepresentant. Ledningsgruppen har fler viktiga uppgifter, bland annat att kvalitetssäkra utbildningen och vara med och forma utbildningens innehåll så den passar näringslivets önskade och förväntade krav. Ledningsgruppen ska även anta sökande till utbildningen och utfärda examens- och utbildningsbevis.

 

Lektionsplanering – är en detaljplanering av genomförande av kursplanen och kursmålen som står angivna i kursplanen. Enklast att ta fram en lektionsplanering är att ta kursmålen och fördela ut dessa över antal dagar som kursen är tänkt att genomföras på. Viktigt är att alla delar i kursplanen finns med i den slutgiltiga lektionsplaneringen. Det finns de anordnare som kallar lektionsplanering för kursplanering.

 

 

LiA – en förkortning som står för Lärande i Arbete – dvs praktik inom ramen för utbildningen. Det är ett av de största karaktärsdragen för utbildningsformen och minst en fjärdedel av utbildningen måsta vara praktikförlagd utbildning ute hos branschföretag. Idén är att studerande ska få lära sig och använda sina kunskaper i en verklig arbetsmiljö och även knyta kontakter i arbetslivet redan under pågående utbildning. Många studerande får anställning på det företag d genomfört sin LiA.

 

Lärplattform – de allra flesta anordnare har en lärplattform genom vilken de kommunicerar med sina studerande. Där lägger utbildare upp sitt material och för även en dialog med de studerande. Uppgifter lämnas in och betyg rapporteras. Det finns ett flertal olika plattformar som branschen använder. Några exempel är Moodle, Pingpong, Fronter, Google Classroom m fl. Många av plattformarna är framtagna för grundskola och gymnaisum.

 

Reell kompetens – en möjlighet för sökande till yrkeshögskoleutbildning att uppfylla grundkraven genom att bedömas utifrån faktiska kunskaper, färdigheter och kompetenser som denne har oavsett hur han eller hon har tillägnat sig dem. Hur bedömningen ska göras har varje anordnare redogjort för i utbildningsplanen för utbildningen. Möjliga sätt att bedöma på kan vara samtal, prov etc.

 

Satellitutbildningar –  inget vedertaget ord inom YH-världen, men som används av ett flertal anordnare. Generellt sett är det en utbildningsform som ligger mellan platsbunden undervisning och distansundervisning. Anordnaren har då oftast en huvudort där en grupp studerande finns , vilken även utbildaren ofta utgår ifrån. Därutöver finns en eller flera orter med studerandegrupper som deltar via satellit (live uppkoppling via videolänk) i realtid i undervisningen på huvudorten. Detta möjliggör för anordnare att få en större geografisk spridning och därmed öka upptagningsområdet av studerande. 

 

SeQF – en gemensam europeisk referensram som ska hjälpa till att skapa en gemensam syn på kvalifikationer och utbildningar runt om i hela Europa. Tanken är att all utbildning ska kunna placeras in på en nivå utifrån hur omfattande kunskaperna, färdigheterna och kompetenserna är.

 

Studerande – den som går en yh-utbildning.

 

Tillgodoräkna – studerande kan få en kurs som ingår i utbildningen tillgodoräknad om denne kan visa att den läst motsvarande kurs tidigare.

 

Tillsyn – genom tillsyn kontrollerar myndigheten att utbildningarna följer de lagar och regler som gäller.

 

Utbildningsplan – Utbildningsplanen skickas in tillsammans med ansökan om att få bedriva utkeshögskolutbildning till myndigheten. Den är ett övergripande dokument som beskriver utbildningens mål, huvudsakliga innehåll, omfattning, anordnare och andra förutsättningar. 

 

Utbildningsomgångar – antal starter anordnaren får beviljat att starta utbildningen. Idag kan en utbildning beviljas att starta hela fem omgångar.

 

Validering – innebär att en anordnare dels kompetenskartlägger, dels kompetensbedömer den sökande och på så sätt genomför validering så att studerandes kompetens identifieras, värderas, dokumenteras och förhoppningsvis på så sätt kan erkänna reell kompetens.

 

Yh-poäng – poäng som studerande tar när den läser en YH-utbildning. Yh-poäng är inte samma sak som och räknas inte heller på samma sätt som högskolepoäng som idag är 30 poäng per termin. Yh-poäng är en poäng per dag dvs 5 yh-poäng per vecka och 100 yh-poäng/termin. En heltidsutbildning på två år omfattar 400 yhp.  

 

Yrkeshögskoleutbildning – en eftergymnasial utbildning som både tas fram och genomförs tillsammans med näringslivet. Det är en kompletterande utbildningsform till högskole- och universitetsutbildningar. Alla yh-utbildningar ska ha inslag av LiA-perioder som svarar för minst 25% av längden på utbildningen.